Allt möjligt

får man vara med på den här resan...! Syftar inte egentligen på någon enskild händelse utan bara på det faktum att när man bor hemma hos en familj får man se livet här på riktigt. Lite mera mångfacetterat än att ligga vid en pool vid ett hotell... Jag skulle säkert må gott av det också, tror att det får bli nästa resmål!

Här om dagen for vi med Gillian till ett hus som de hyr ut. Hyresgästen hade flyttat ut efter bara en månad och klagade på att det fanns mögel på väggarna. Och visst var det mögel, men antagligen bara på ytan för det gick ganska lätt att torka av. Blev nog ändå fundersam till all den här fukten i luften kombinerat med deras byggteknink. Man förstår bättre idén med att vädra fönstren på vid gavel trots att det blir kallt inne... Gillian menade att tjejen som bott där hade torkat kläder inne i rummet utan att alls vädra. Men nog såg det illa ut med svart mögel en halvmeter upp längs väggen! Så vi tvättade väggarna med klorit och sedan ska det målas om ett varv. Ärligt sagt skulle jag inte våga bo där. Det måste ju finnas en hel massa sporer i heltäckningsmattan!

Idag hämtade vi hem Ivan från sjukhuset i Belfast. Vi for in till Ikea för att söka ett badrumsskåp till uthyrningshuset. Vi passade på att äta lunch där innan vi for vidare till Ivans brors hus där Gillian har huserat medan Ivan varit på sjukhuset. Sedan körde vi ännu till Gillians brorsson med familj för att titta till deras baby. Jag måste passa på att fråga var det brukar vara oroligheter medan vi cirklade på i olika stadsdelar... Kan förekomma demonstrationer i centrum medan mera oorganiserade (?) brottslingar håller till i förorter. I söndags haffad poliserna i Londonderry en bil med fyra bomber som var menade att detonera vid polishuset. Nyheterna menade att det handlade bara om kanske 10 minuter innan det skulle ha smällt och det skulle ha förorsakat oerhörda skador, krävt många liv, också civila. Cirka 100 hushåll evakuerades innan de började oskadliggöra bomben. Allt detta för 5 dagar sedan i Londonderry!!! Ungefär som det skulle ha hänt i Seinäjoki, eller ännu närmare... Jag har ibland försökt fråga försiktigt vad folk anser om oroligheterna men de är så urleda och trötta på alltihop. Verkar som om bråkstakarna är ganska marginaliserade personer som vanliga människor inte har någonting att göra med. Också i Coleraine hölls det demonstrationer längs gamla bron i november då det blossade upp igen. Längs vägarna ser man flaggor (brittiska Union Jack) vajande på lyktstolparna.

Så jag kände mig inte det minsta som turist idag...! Här hemma har vi ikväll suttit och druckit rosévin framför den sprakande brasan. Fast när det är fredagkväll skulle jag gärna vilja ha de käraste runt omkring mig... Nå en vecka kvar och jag är rädd för att den bara kommer att flyga iväg. Gäller att ta vara på varje stund!

Ikea Belfast

Ivans rum på Royal Victoria Hospital, Belfast

Spisen och vinet värmer

Moi