Chill out

...är det nya modeuttrycket för avkoppling. För mig har den gångna sommaren långt varit ett enda chill out! Vi har hunnit med så mycket, både aktiviteter och slappande. Halva juli var vi på stugan i Borgå. Det kändes tyvärr lite för kort i år. Jag kom på en nygammal chill out-hobby: stickning! Jag har inte gjort det på många år trots att jag tidigare stickat ganska flitigt. Det blev ett par sockor åt mig själv:
De sista sommarlovsdagarna åkte vi norrut till de underbara stränderna norr om Kokkola. Först var vi en dag i Ohtakari. Vattnet var så skinande klart och sanden så otroligt len!
Det var också chill att få låna mina föräldrars husvagn! Det gillar vi alla men tyvärr finns det bara 4 sovplatser så William sov i bakluckan på bilen... Det tyckte han var coolt:)
Som Österbottning måste man ibland få se solen sjunka ner i havet (det kan man ju inte se i Nyland). Ohtakari behövde inte göra mig besviken:
Följande dag fortsatte vi till Kalajoki. Där blev det chill out för alla som vågade kasta sig i de uppfriskande bassängerna och rutchbanorna. Visst är Jukupark kommersiellt men jättekul!
Sedan måste vi förstås gå ner till den riktiga beachen. Vattnet var ljummet och man kunde vada ut nästan hur långt som helst. En varm dag som denna så var strandlivet helt i klass med "södern".
Vi avslutade sommarsäsongen med att för en dryg vecka sedan åka ner till sommarstugan och tjuvstarta villaavslutningen. Pappa hade hämtat med sig en kladdkaka från Maxmo hembageri (han vet vad familjen gillar...)
Och vi gick runt holmen...
och hittade kantareller...
och plockade blåbär...

Jag är så glad för vår fina sommar! Visst gick den snabbt men åh så många härliga minnen att leva på. Nu är jag tillbaka på mitt jobb och jag trivs riktigt bra som "småskolelärarinna", men mera om det nästa gång...

Mina vänner

...i rabatterna blir inte alltid så välomskötta men jag tycker nog om dem ändå och är tacksam för att de orkar visa upp sina vackraste sidor! Den här sommaren har ju varit väldigt torr så mina vänner skulle kanske ibland behöva få lite mera vatten... Jag är faktiskt ledsen över att jag försummat min vän brandliljan som hade så stora och fina knoppar men som torkade bort när de skulle slå ut i all sin prakt. Det är så härligt med just den blomman för jag flyttade den med huset från Uttermossa.

Nå det finns många andra härliga vänner som är så vackra just nu:

akleja

stjärnflocka

vit myskmalva

vit kryptimjan

kattmynta

gräslök

Jag fastnar alltid för vita och blåa blommor. Därför är det så piggt med den kraftiga och grannt orangefärgade brandliljan. Väntar så på att mina lavendlar och isoper ska slå ut i sina vackra blå färger! Stormhattarna flyttade jag på i våras så det verkar som om de inte riktigt orkar blomma i år. De är också flyttade från Uttermossa så de är ett tåligt släkte och kommer säkert igen nästa år.


Inne i kvisten har jag mina pelargoner som också skulle vilja ha lite vatten nu och då... Måste försöka skärpa mig!

Kalas

...av olika slag har det varit de senaste dagarna. I söndags var vi på släktmöte i Kimo. Det var Achréns släkt som träffades. Min farmor var född Achrén från Tuckor, Vörå. Det var drygt 100 personer på kalaset och jag träffade några småkusiner som jag inte tror att jag träffat förr. Kanske det är ett ålderstecken att man blir mera släktintresserad...Mor och dotter på släktträff. Syns det att vi är släkt...?

Pappa och hans kusin Bengt stod för en stor del av programmet. Det skulle förstår sjungas "Över bygden"...!


På tisdagen firade vi Elias 8-årsdag. Grattis älsklingen!! Eftersom den underbara högsommarvärmen bara håller i sig så kunde vi fira honom ute i det gröna. Barnen plaskade i den blå poolen resten av kvällen!

"Det går fortare när man samarbetar"

...var dagens klokaste uttryck från Elias när jag bad pojkarna städa undan efter kvällsmaten. Roger har åkt till villan i södern och jag är ensam med barnen. Det är märkligt hur mycket lättare det är att sätta barnen i arbete när man är ensam vuxen hemma! Vi gör nog dem en björntjänst när de får det mesta serverat... Tror det beror på att Roger och jag gör lika mycket i hushållet och det går ändå så snabbt när man är två. Idag har de tömt diskmaskinen, gjort sallad, städat undan från bordet, plockat upp grejer utspridda på gården... Visst kan de om man ber dem göra det!

Midsommarhelgen var vi på Midsummerfestival på Pörkenäs. Vi gjorde det kanske mest för barnens skull och de verkade faktiskt trivas alla tre! Lördagkvällens höjdpunkt var förstås Jerusalem. Deras musikstil har väl aldrig riktigt fallit mig i smaken (gillar mera "soft" än "hard") men visst var de duktiga för sin ålder(!). Kommer ihåg att jag hört dem nån gång på 80-talet i handelsläroverket i Vasa. Då föll jag för den coolt snygga basisten och han var faktiskt riktigt cool fortfarande...

Fast jag kommer bättre ihåg honom så här:

Konfirmanden

...var så stilig och fin i sin nyinförskaffade (första!) kostym! Dagen blev lyckad och konfirmationen i kyrkan var ett fint ögonblick. Eftersom vi för tillfället har en frikyrka som vår hemförsamling så var vi kanske lite fundersamma om William skulle gå i skriftskola här i byn. Han har rört sig i många olika församlingar men jag tror att det är viktigt att inte vår folkkyrka helt avbefolkas på troende kristna... Det är ju trots allt en otroligt stor möjlighet som kyrkan har att nå ut till människor när dom väl kommer sig till kyrkan!

Efter gudstjänsten samlades vi hemma hos oss för en god middag. Jag tror att husfars välsignelsebön före maten berörde alla på djupet; det kändes gott i luften!

William är den snällaste jag vet! Det har han alltid varit, ända från födseln. Den som har förmånen att lära känna honom märker att han har ett stort, gott hjärta. Vi hoppas och ber att hans framtid ska bli ljus och välsignad och att han alltid ska kunna vara den fina personlighet som han är i sig själv. We love you W!

"Men vårt hus är ju perfekt!"

...utbrast Elias då jag sa att jag skulle åka till Byggnadsapoteket. Han hade undrat om man kunde köpa mediciner där och jag svarade att man kunde köpa "medicin" till gamla hus som behöver fixas lite... Och det var då han spontant gjorde sin bedömning! Jag önskar att jag oftare skulle kunna vara som han och se det positiva istället för att hänga mig upp på saker som jag önskar vore annorlunda i vårt kära hem.


Jag tycker om att besöka Byggnadsapoteket! Men jag märker att jag inte har samma gnista längre för byggnadsvård som tidigare. Visst kan jag tycka att det är fina saker som säljs där men jag får inte längre samma känsla som när jag besökte stället första gången och det nästan var som att träda in i "himmelriket".


Under vår resa söderut fick vi igen en gång se tecken på att vi är på rätt väg, nämligen att vi vill se mera av himmelrikets tillväxt både i oss själva och runt omkring oss. Det känns riktigt spännande!

Bloggpaus

...behöver ju inte alltid betyda att det inte har hänt någonting. Oftast är väl orsaken till avbrottet precis det motsatta, nämligen att det har varit speciellt händelserikt!

Vi fick underbara dagar i Sverige med mycket tid för varandra och trevliga möten med gamla och nya bekantskaper.

När vi anlände till Stockholm på onsdag morgon kl 6.30(!) så fanns det ju inte så mycket att göra... Vi körde ut till Djurgården och gick en lång promenad kors och tvärs. Djurgården är verkligen en oas i storstaden. När Skansen öppnade gick vi in där och njöt av atmosfären. Kärleken till gamla hus sitter i!




Sedan for vi tillbaka till Rosendals trädgård och åt lunch ute bland blommande äppelträd. De har ju också en underbar plantbutik där jag gärna hade köpt ett och annat...

På eftermiddagen hälsade vi på hos Erica och Jonas över en kopp fika (trevligt att träffa dem!) innan vi åkte till Uppsala där Vineyard Norden-konferensen skulle hållas. Dagarna som följde var verkligen berörande och inspirerande. Vi var så glada att vi fick givande pratstunder med Kathryn och Alan trots att de naturligtvis hade fullt upp i egenskap av konferensens huvudtalare. Speciellt Alan har vi inte haft så mycket kontakt med tidigare och vi var förvånade över att han var så uppriktigt intresserad av vår situation här hemma i vår församling! God bless! Vi tog nästan inga bilder under konferensen. Det kändes på något sätt dumt att gå omkring och knäppa bilder på folk. Fast när man kommer hem så önskar man kanske att man hade gjort det... Men många trevliga minnen fick vi! Nu drabbades vi ju förstås igen en gång av Irlandsfebern efter att ha lärt känna några nya irländare som bjöd oss till dem...!

Nu får vi njuta av det härliga sommarlovet som känns sååå låååångt! I morgon åker vi till Borgå och i slutet av veckan blir det Missionskyrkans konferens i Karis (med kort a!). Så det får bli vår södernresa ;) Ha en skön vecka allihop!!photo by olivia